Alexander Jacob som är född och uppvuxen i Assyriska FF ska i år stånga sig fram till speltid och förhoppningsvis en startplats i framtiden. När jag når honom på telefon sitter han på tåget på väg mot Stockholm där arbete väntar. Samtalet avbryts några gånger men det är inget som hindrar intervjun. Lite den känslan får man när man ser Alexander spela, han är en fysiskt och aggressiv spelare som gillar att stångas i boxen. Inte urtypen som Södertäljes gator brukar få fram.

Min egen syn är att Alexander är gjuten i en  nordeuropeisk form som passar väl i nordiska lag/landslag alldeles utmärkt. Han beskriver sig precis som jag själv bildat min uppfattning när jag följt Assyriskas senaste säsonger. Bara 19 år har han redan fysiken som fullfjädrade proffs uppnår vid en medelålder. Alexanders personliga mål är att bidra med så mycket som möjligt för att Assyriska ska kunna ta klivet upp.

När jag frågar om känslan i gruppen lyser han upp.
- Känslan i gruppen är positiv och alla siktar mot samma mål. Alla inklusive tränarstaben känns stabila och målmedvetna. När det gäller huvudtränaren är han den enda som inte skällt högt på mig, säger Alexander med ett skratt.

Sedan avbryts samtalet igen. Vi länkar tillbaka och kommer in på framtidsdrömmar.

- Ytterligare en dröm är att få spela ute i Europa, fem år känns som en rimlig satsning säger Alexander.

Om hans fysik och spelstil påminner om vikingar är hans sätt att prata och smaker något helt annat. Favoritmat är makaroner med ägg som kommer som en överraskning när det nämns. Allt har sin första gång! Alexander dricker helst Ramlösa och följer Manchester United samt Lazio. Favoritspelare är Müller och Luiz Suarez.

Vem är då din största förebild är sista frågan innan tåget når Stockholm och arbetspasset börjar?

- Luiz Suarez.

- Pappa då? Kontrar jag snabbt.

- Lägg även till farsan, avslutar Alexander med ett skratt.

- Lycka till med arbetspasset idag och med din fortsatta karriär och tack för pratstunden.

- Tack själv!